Inlagt av jacoder57
Ingram, Catherine och Russel, Ian (red.): Taking Part in Music: Case Studies in Ethnomusicology. Aberdeen: Aberdeen University Press, 2013. 351 s., ill. ISBN 978-1-85752-001-9
Att musika spelar roll – så skulle antologin Taking Part in Music kortfattat kunna sammanfattas och redan i antologins titel signaleras de två huvudsakliga ansatserna i samlingen: ”deltagande musikande” och betoningen på ett antal fallstudier. Totalt utgörs antologin av tjugo artiklar och redaktörernas inledning. Artiklarna är tematiserade i fyra underavdelningar: ”Musical Issues”, ”Sociality and Relationships”, ”Place and Space” och ”Musical Participation in the Swedish Context”. Ursprunget till artiklarna är European Seminar in Ethnomusicology:s (ESEM:s) tjugosjunde konferens som hölls vid Elphinstone Institute, University of Aberdeen, Skottland, i september 2011.
En basal utgångspunkt för antologin är att det är viktigt att utforska olika former av deltagande i musikaktiviteter. Redaktörerna inleder med att understryka att deltagande i musik spelar en stor roll i många kulturer. Bara det gör området i sig viktigt att utforska. Men, understryker de vidare, deltagande i musikaliska aktiviteter kan också uppfylla många andra viktiga funktioner: ”it can educate, spiritually enlighten, advance social connections, demonstrate and validate particular social affiliations, unite diverse individuals in particular contexts of time and space, help develop courage or political willpower, and promote physical and mental wellbeing” (s. 1). I linje med denna breda ansats, har jag här valt att i ett svenskspråkigt sammanhang tala om detta som deltagande musikande.
I centrum för samtliga studier i antologin, om än på väldigt olika sätt, står fallstudier av deltagande musikande. Flera av författarna använder sig av Thomas Turinos Music as Social Life: The Politics of Participation (2008) som teoretisk utgångspunkt, och anknytningen till Turinos begrepp ”participatory performance” respektive ”presentational performance” är naturligtvis relevant i studier av det här slaget. Här bidrar detta dessutom till ett gemensamt teoretiskt ramverk för flera av bidragen som i sin tur skapar en röd tråd mellan dem trots deras sinsemellan stundtals stora olikheter.
Med detta sagt, kan emellertid också konstateras att en del av fallstudierna aldrig riktigt lyckas lyfta sig över den egna horisonten och blicka utåt. I dessa fall hade jag gärna sett att en del av de ibland ganska långa och redovisande redogörelser för respektive fält kunde kortas ner till förmån för ett starkare teoretiskt förankrat resonemang kopplat till den empiri som presenteras. Detta gäller exempelvis Gillian Frenchs ”Follow the band: the role and function of community brass bands in the Scottish Borders common ridings”. Hennes tyngdpunkt ligger i stora delar på en historisk redogörelse som gärna kunde kortats ner till förmån för ett mer utvecklat resonemang runt olika aspekter av brassbandens funktion i de två samhällena, liknande den som nu enbart berörs i den avrundande sammanfattningen.
En spännande aspekt av deltagande som också framträder i antologin, och som också kortfattat nämns av redaktörerna, är deltagande som forskningsmetod. I flera av fallstudierna utgörs forskarens eget deltagande i den musikkultur som undersöks en central del i hur hen fått tillgång till det fält som studerats. Gränsen mellan deltagande musikande som ett studieobjekt i sig och forskarens deltagande musikande som forskningsmetod hänger därmed i vissa av studierna väldigt nära samman. De flesta av författarna balanserar väl i deras redogörelser av det som de studerat och deras eget deltagande, även om jag hade önskat att fler hade haft det tydliga resonemang runt detta som återfinns i Pamela Cotters bidrag ”Foreigners in the session: an examination of participation and authenticity at the Costello´s Irish music session”.
Eftersom den här recensionen skrivs för just den här tidskriften, vill jag särskilt säga några ord om den svenska avdelningen i antologin. Den har fått en form som nästan påminner om en antologi i antologin, med en egen inledning samförfattad av samtliga bidragsgivare och därefter bidrag av, i tur och ordning: Dan Lundberg, Susanne Holst, Marika Nordström, Alf Arvidsson och Ingrid Åkesson. Dessa ingick alla i forskningsprogrammet ”Musikskapandets villkor: Mellan kulturpolitik, ekonomi och estetik” (2010–2013) och det är delresultat från deras delar i programmet som presenteras här.
Liksom antologin i stort, har också de svenska bidragen uppfattat deltagande musikande som ett vittomfattande forskningsområde. Det svenska projektets vinkling att studera detta utifrån musikskapandets villkor öppnar upp för ingångar som inte alltför ofta återfinns inom den svenska och skandinaviska musiketnologiska forskningen, även om den tangeras inom annan musikforskning. De svenska bidragen har också jämfört med antologin i stort, en något större bredd rörande val av studieobjekt, som exempelvis i Alf Arvidsson artikel ”Some characteristics of contemporary art music composition in Sweden”.
Jag är enig med de svenska bidragsgivarna att de villkor som omgärdar musikskapande också påverkar deltagande musikande på olika sätt. Jag är också enig i att musiketnologiska perspektiv kan och bör anläggas även på andra genrer än det som återfinns på den västerländska folk- och världsmusikscenen och på ”de andras” musikkulturer. I båda dessa avseenden berikar de svenska bidragen antologin i stort. Men i några fall, exempelvis rörande Dan Lundbergs i övrigt intressanta artikel ”Describing your music to the Arts Council: Interacting with a grant system”, hade jag ändå önskat ett förtydligande av hur de svenska bidragen relaterar till deltagande musikande, om inte annat för att framhäva vikten av att också se till de villkor som omgärdar musikande vid studier av just deltagande musikande.
Genom att antologins fjärde del inte tematiseras på motsvarande sätt som de övriga tre delarna (exempelvis temat ”Place and Space”), riskerar också de stora släktskap som finns i några av de svenska artiklarna med övriga teman att komma i skymundan. Detta gäller framför allt Ingrid Åkessons artikel ”Participatory and multidirectional music-making: Small-scale singing events as creators of counter-aesthetic?”, som till innehåll och utformning hade platsat lika bra i något av de andra temana som i den svenska delen, bland annat med tanke på hennes anknytning till Thomas Turinos begreppsapparat och val av vilket musikaliskt fält som studeras.
Avslutningsvis måste jag erkänna att jag inte är helt säker på vad mitt sammanfattande omdöme om Taking part in Music är. Att läsa en antologi från pärm till pärm, som den som är satt att recensera den behöver göra, erbjuder en läsupplevelse där de enskilda artiklarna träder tillbaka till förmån för en större helhet. I det här fallet bygger den helheten på antologins betoning av deltagande musikande och dess tematiska underavdelningar kombinerat med några – kanske tillfälliga – röda trådar såsom Turinos begreppsapparat. Det medför att enskilda fallstudier som i sig själva kanske inte ”ger” så mycket, bidrar till en bredare kartläggning av möjliga aspekter på deltagande musikande. På så sätt lyckas antologin illustrera att helheten i vissa fall faktiskt är större än delarna. Det är antologins styrka. Det gör också att störst behållning av antologin nog fås om den läses i sin helhet. Frågan är kanske i hur hög utsträckning detta sker.