bohlin: upptakter i den svenska vokalmusikens historia.

Bohlin, Folke: Upptakter i den svenska vokalmusikens historia. Göteborg: Ejeby, 2014. 277 s., notex., ill. ISBN 978-91-88316-63-9

Folke Bohlins nya bok innehåller hans personliga reminiscenser samt både utgivna och outgivna vetenskapliga artiklar, vilka han även har kommenterat och kompletterat. Samlingen belyser utmärkt Bohlins (f. 1931) mångfacetterade verksamhet. Den började år 1950 i Uppsala med studier i musikvetenskap och har fortsatt i 65 år, sedan 1970 i Lund. År 1986 blev Bohlin den första professorn i musikvetenskap vid Lunds universitet. Som forskare har han riktat sitt huvudintresse åt den liturgiska musikens historia i Sverige. Dessutom har han också verkat på andra områden rörane vokalmusik. Bohlin växte upp i Härnösandsbiskopens musikälskande familj (här kan man finna ett undantag från Bohlins annars noggranna detaljrikedom: sången "Säg, minnes du psalmen" är komponerad av Oskar Merikanto, inte av Ilmari Hannikainen) och har varit djupt inblandad i körverksamhet. I samlingens första artiklar beskriver han på sitt välkända sätt början för sin egen verksamhet. I dem kommer även svenska körsångens märkvärdiga personligheter fram: Eric Ericson, Dan-Olof Stenlund, kompositören Sven-Eric Bäck (vars körmotetter Bohlin analyserar i slutet av samlingen), liksom välkända körerna Orphei Drängar och Uppsala Akademiska Kammarkör.  

Den medeltida liturgiska musikens frågor har ofta blivit behandlade i Bohlins arbete, även om han främst har prioriterat utvecklingen i Sverige efter reformationen. I en hittills opublicerad artikel (1985) uppträder han som "en andre opponent" till Ingmar Milvedens avhandling Zu den liturgischen "Hystorie" (Uppsala, 1972). Bohlin har gjort sig bekant med ett antal studier och källor gällande 1300-talets biskop i Skara Brynolf och "hystorior" relaterade till denne. Han hänvisar i sin senare kommentar också till samlingen Liber Schole Virginis utgiven av Anders Piltz, i vilken Bohlin också medverkat. Bohlin uppmärksammar kritiskt många detaljer och menar slutligen, till skillnad från Milveden, att "det måste fortfarande bedömas som fullt möjligt att Brynolftraditionen hade sin rot i ett verkligt förhållande, det vill säga att Brynolf Algotsson faktiskt skrivit de fyra hystoriorna".

Folke Bohlin har intill sista åren kallat forskare till koralseminarier i Lunds universitet. Exempel därifrån är hans egna inlägg vid dessa seminarier, av vilka tre trycks i den recenserade volymen (1990/2011/2014). Den gamla frågan om medeltida församlingssång i svenska kyrkor har inspirerat honom att betrakta närmare några dokument som gäller sången "Det helge kors vår herre bär". Tidigare har man tänkt att denna troligen medeltida sång i den danska psalmboken av Thomissøn (1569) var en långfredagssång. Bohlin lägger märke till nämnandet av ordet "memoria" bl. a. beslut från Arboga år 1412 och analyserar en svårläst handskriven sångtext på ett blad i en finsk kyrklig bok från år 1549. Dessa har lett Bohlin till att betrakta sången som "en efterreformatorisk bearbetning av en senmedeltida folklig sång som sjungits under prästerlig procession efter mässans slut". Bohlin håller det mycket troligt att denna sång har sjungits av lekfolket. Däremot tror han att inte att skottverserna på folkspråk till de viktigaste sekvenserna har sjungits på detta sätt.

I tre artiklar som tidigare utgivits på olika håll behandlar Bohlin reformationens första skede i Sverige. Han betonar inverkan av psalmböcker från lågtyska områden, särskilt psalmboken av Joachim Slüter (1531) som även torde ha förmedlat liturgisk praxis från Nürnberg till Danmark och vidare till Sverige. Han lägger märke till några handskrifter som härrör från Västerås stift och som möjligen erbjuder belägg för svenskspråkig gudstjänstsång där redan år 1535, alltså tidigare än de välkända handskrifterna från Hög och Bjuråker, vilka är daterade till 1540-talets början. Särskilt betonar Bohlin översättningar och musikalisk adaption i två sånger: O Lamm Gottes unschuldig, som är en parafras av Nicolaus Decius (Rostock) på ett medeltida Agnus Dei, och Martin Luthers Credo-psalm Wir glauben all an einen Gott. Han lägger märke till att den förra källan torde vara det tidigaste belägget för sångens bruk i Östersjöområdet. För den senare erbjuder Bohlin några hänvisningar till sångens behandling i annan forskning. Han nämner melodin bl. a. i Johan Lindells utgåvor från 1780-talets Åbo. I den ursprungliga texten nämner Bohlin kort de finländska handskrifter som innehåller melodin under tiden c:a 1540 till c:a 1640. Här kan tilläggas att vid sidan av senare finländska handskrifter från 1600-talets början återfinns melodin redan i handskriften från St. Mårtens år 1596 (Gummerus-samlingen i Åbo landsarkiv, 163r–v: http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW). 

En viktig del i Folke Bohlins verksamhet har varit forskning rörande svenska koralmelodier. Till skillnad från danska psalmböcker trycktes i det svenska riket endast några få koralmelodier intill den stora koralpsalmboken 1697. Nu utger Bohlin på nytt bidraget Sveriges äldsta koralsamling, där han beskriver sitt handskriftsfynd i Gamla Uppsalas kyrkoarkiv. Artikeln är ursprungligen skriven år 1967, då Bohlin också utgav ett faksimil av handskriften. Samlingen av Olaus Erici innehåller 77 melodier, härstammar från åren kring 1600 och följer psalmernas ordning under 1500-talets andra hälft. Samlingen är den äldsta bevarade större melodikällan till dessa koraler i Sverige.  Den finländska Loimijoki-handskriften kan dock härstamma från samma tid, om inte rent av tidigare. Denna följer inte ordningen i svenska psalmböcker men innehåller samma melodier, samt åtskilliga andra. Koralernas märkvärdiga ordning följer tyska melodisamlingar av Burkhard Waldis (1553) och Valentin Babst (senast 1562). Samlingen finns publicerad online, i anslutning till tre senare finländska samlingar: Gamla psalmmelodier från Finland (http://www2.siba.fi/virtuaalikatedraali/vanhatvirret/index_s.html). Bohlins senare intresse förde honom till ett projektförslag (1974) om en svensk koralregistrant, dvs. en utförlig samling av svenska koralmelodier ur talrika källor. Förslaget finns nu tryckt på nytt med en kommentar där han konstaterar att projektet (som fortsatt under en lång tid) år 2014 införlivades i Arkivcentrum Syd i Lund. Bohlin hoppas att registranten i framtiden ska publiceras även på nätet – skulle det då även vara möjligt att utvidga den till att täcka hela Nordens koralhandskrifter?

Folke Bohlin är en av de få svenska musikforskare som haft stort intresse för musiklivet i de östra delarna av det forna svenska Kungariket. Vid sidan av finsk liturgisk musik har han sysslat även med "den första svenska operan": Johan Valentin Meders (1649–1719) Commoedie oder Sing-Spiel "Die beständige Argenia" som utfördes i Tallinn (då Reval) år 1680. Bohlin fortsätter nu det tidigare arbetet av svenska, tyska och estniska forskare kring detta verk. Han betraktar i ett bidrag i volymen de politiskt komplicerade problemen kring operan som ett möjligt skäl för Meder att lämna Tallinn år 1683.

Förutom de nämnda bidragen finns i artikelsamlingen intressanta bidrag till de svenska studentkörernas historia. Anmälaren hoppas av hjärtat att Folke Bohlin ska bevara sitt livliga intresse för musikens mångfald och länge ännu fortsätta sin verksamhet.

Recensent: