Abstracts

Lars Lilliestam, Göteborg

"Att forskar om svensk rock"

Vi vet för lite om rock i allmänhet och om svensk rock i synnerhet. Varför? Vår bild av rockmusiken är färgad av anglo-amerikansk historieskrivning och uttolkning. Vad betyder det? Har vi ett kulturellt mindervärdeskomplex?

Vad finns skrivet? Hur är det skrivet? Vem skriver om rock? Vad vet vi? Varför finns det inte fler som forskar om rock i Sverige , om den musik som är kvantitativt störst och berör flest människor?

Påståenden om rockmusik är ofta generella och grova, och behöver nyanseras. Olika genrer har olika konventioner. Finns det svensk rockmusik? Rockmusik som begrepp är alldeles för stort och brett... I min bok ser jag rock som ett möte mellan olika kulturer, ett möte mellan det lokala och den "internationella", alltså anglo-amerikanska.

Hur forskar man? Hur passar musikvetenskapens metoder när man ska forskar om rock? Vad i musikens karaktär fångar man med musikvetenskapens traditionella verktyg? Varför blir musikanalys så lätt textanalys?

Hur analyserar man? Vad är man ute efter? Vari sitter "det svenska" i svensk rock? Behovet av tvärvetenskap.

Varför blir musikanalyser så tråkig läsning? Hur gör man musikanalyser intressanta för en bredare allmänhet och inte bara för specialister? Kryddat med provokativa citat av bl a Even Ruud och Per Gessle.

Ulrik Volgsten, Stockholm

"Språk som nödvändig förutsättning för musik"

Jag arbetar f n med en avhandling med ovan nämnda titel. Avhandlingen presenterar och analyserar Frank Zappas "seriösa" musik genom ett antal "virtuella" lyssnarperspektiv. Dessa lyssnares "passionerade" musikupplevelser förklaras med hänvisning till en specifik teori om musiklyssnares medvetande. Denna teori försöker integrera, bl a psykologiska forskningsrön från R Spitz och D Stern, med ett funktionalistiskt perspektiv influerat av D Denett, D Davidson och R Cumins. Teorin formges i enlighet med den generativa semiotik som utvecklats av A Greimas och som tillämpats på musik av E Tarasti.

Texten som presenteras diskuterar dock inte dessa frågor. I Stället framställs den relaterade hypotesen, att språk (verbal kommunikation) är en nödvändig förutsättning för musik. Att hävda att språk är nödvändigt för att tala om musik vore trivialt. Poängen är snarare att tal om musik är nödvändigt för att expressiva ljudåtbörder skall omvandlas till komplexa kulturella artefakter. Utan språk, antas det, skulle människor inte ha mer musik än fåglar, valar eller sjungande apor. Anledningen är att språket reifierar (förtingligar) ljud så att vi kan betrakta dem som musikaliska abjekt, vilka därmed blir tillgängliga för vidare artistisk bearbetning. Argumentet vilar delvis på idéer från W Quine om "Ontiv Committment" - med ordens hjälp "förpliktigar" vi oss till olika världsuppfattning och ontologier - och G Lakoff & M Johnson med deras tankar om ontologiska metaforer. Musikaliska objekt och händelse får därigenom en identitet över tiden. Med utgångspunkt i vår förmåga till expressivt beteende möjliggör språket för oss att upprepa identiska musikaliska objekt och händelser, samt att betrakta dem som upprepningar av en och samma identiteter.

"Musik som del av en dramatisk helhet. Analysproblem rörande film- och teatermusik." Nils Erik Mannerfeldt, Uppsala.

Carin Öblad, Göteborg

"Att använda musik: Om bilen som konsertlokal"

"Att använda bilen. Om bilen som konsertlokal" är arbetstiteln på min avhandling. Centralt är alltså begreppet "använda musik", vilket jag definierat som att "i en viss situation spelas musik, som en individ valt för att hon ska få en viss upplevelse och att den ska ha en viss verkan på henne".

Den situation som särskilt undersöks och jämförs med andra är bilkörning: vilken sorts musik vill en förare ha och varför väljer hon den här musiken att spelas just i bilen? Vad vill hon uppnå? Hur påverkas hon som människa och därmed som bilförare?

D-uppsats, enkät och djupintervjuer har givit information om det komplexa fenomenet en musikupplevelse. Jag försöker utgående från informanaternas verbala utsagor beskriva och analysera deras val av musik med den teori/modell jag konstruerat.

Lars-Olof Nyström, Göteborg

"Svensk dansbandsmusik"

Svensk dansbandsmusik har funnits som begrepp i Sverige sedan slutet av 1960-talet, även om dansmusik generellt funnits i så gott som alla kulturer så långt tillbaka det går att spåra mänskligt liv. De svenska dansbanden är en genuint svensk företeelse.

Mitt syfte är att presentera genrens ursprung och historik med hjälp av repertoaren. Vilka låtar spelade och spelar dansbanden, och hur spelade och spelar man dansbandsmusik? De parameterar som skapar och utvecklar genren är därför intressanta att presentera. Publiken har stor betydelse för dansbandens utveckling och fortlevnad. De verkar i symbios med de människor de spelar för på ett sätt som är unikt för genren. Förhållandet mellan musiker och publik har därför ovanligt stor betydelse för dansbandsgenren.

Dansbandens status har haft olika nivåer under dess existen. Det är därför viktigt att försöka beskriva dansbandsmusikens samhällsroll. Statusen påverkar också dansbandsmusikens marknad i vågor som hittills tycks ha varierat i decenniumintervaller.

Mårten Nilsson,Uppsala

"The Bear Quartet: Analys av en stilförändring"

Hur förändrar en popgrupp sin musik - och varför? Denna fråga har varit utgångspunkt för min uppsats, där syftet är att analysera den svenska gruppen The Bear Quartets musikaliska utveckling samt beskriva därmed sammanhängande musikestetiska ställningstaganden.

I uppsatsen visar jag skiva för skiva hur gruppens musik förändrats, från debuten 1992 till den 1997 utgivna sjätte skivan, varefter detta sammanställs med medlemmarnas åsikter om sin musik, huvudsakligen hämtade från en av uppsatsförfattaren utförd intervju.

Gruppens musik varieras ständigt; den larmande, gitarrbaserade musiken med nästan ohörbar sång på debutskivan har utvecklats via en tydligare pop med utökat instrumentarium till en musik som tydligt hämtar sina beståndsdelar från gruppens alla tidigare skivor. The Bear Quartets medlemmar är mycket medvetna om hur musiken ska utformas, och vill inte upprepa sig. De har dock behålllit vissa strukturerande grundprinciper, som exempelvis instrumentfunktioner och melodiformer.

För att nå detta undersökningsresultat har en analysmetod utarbetats med hänsyn tagen till såväl analysens syfte som The Bear Quartets musik.

"Från dansband till konstmusik. Svensk jazz på sextiotalet." Jan Eriksson, Göteborg.

Mathias Boström, Falun/Uppsala

"Nätet och nyckelharpan: En studie av nätverksmedialiserad musikkultur"

Detta är arbetsnamnet på en pågående fallstudie inom Kungl. Musikaliska akademiens forskningsprojekt "Musik, medier, mångkultur - en framtidsstudie" (webadress: www.musikmuseet.se/mmm) Syftet med studien är att undersöka synliggörandet av nyckelharpan som musikinstrument och kuturellt identitetsobjekt utifrån hur instrumentet presenteras på webbplatser på Internet. Vidare avser jag att diskutera några möjliga konsekvenser av detta för framtidens nyckelharpsmusikkultur.

I studien tänker jag främst inrikta mig på två sammanhängande arenor: Internet i sig och webbsidorna, vilka begränsas genom en nätverksanalys utifrån webbsidor som nämner nyckelharpa (enligt söktjänsten Alta vista). Det huvudsakliga angreppssättet är Internets och webbsidornas formalisering, i betydelsen grad av tillgänglighet och förväntad verksamhet, och fokusering, dvs i vilken utsträckning nyckelharpans står i centrum. Dessutom kompletteras internetstudien med intervjuer med personer som intar viktiga positioner inom nyckelharpsrörelsen eller nyckelharpans internetintroduktion.

Karin Eriksson, Göteborg

"Halländsk folkmusik"

Mitt avhandlingsämne, den halländska folkmusiken, är fortfarande i första stadiet. Jag har två huvudsyften: 1) att ge en övergripande bild av den halländska folkmusiken fram till idag, 2) se närmare på återverkningarna av att ha ett starkt spelmansförbund.

Det första syftet är historiskt vinklat, och här vill jag redovisa såväl musik som visa och dans, i den mån utrymmet tillåter. Jag vill bl a få fram vilken betydelse vissa enskilda personer har haft och vilken inställning dessa har haft till musiken. Till de senare hör t ex August Bondesson som gjorde uppteckningar. Det är min förhoppning att delsyfte två ska bli en naturlig förlängning av den historiska delen, och gå in på spelmansförbundets inställning till musiken, och om detta har påverkat musiken. I detta ingår också spelmansförbundets historia och ställningstaganden under den verksamma tiden (fr 1931).

"Den nordiska folksångens egna scala". Några resultat från en melodianalys med utgångspunkt i Haeffners teorier". Margareta Jersild, Svenskt visarkiv.

Lars Berglund, Uppsala

"Christian Geists vokalmusik"

Jag arbetar på en avhandling om Christian Geists vokalmusik. Denna utgörs till övervägande delen av latinska motetter, komponerade för Karl XI:s hov under 1670-talet. Geists ca 60 kompositioner är av stort intresse som den största och mest betydande bevarade produktionen av musik, direkt tillkommen för en central svensk institution under stormaktstiden (och över huvud taget före J H Roman).

Jag vill analysera dessa verk mot bakgrund av deras funktion som representativ ceremonimusik vid den unge Karl XI:s hov. Jag intresserar mig därvidlag framför allt för relationen mellan ideologisk funktion och musikalisk utformning, samt för Geists hantering av genre- och stilkonventioner i den samtida sakrala musiken.

Vid konferensen vill jag ta upp några teoretiska och metodologiska problem i samband med denn aundersökning. Det rör sig framför allt om stilteori och jämförande stilanalys och dess eventuella användbarhet för mina frågeställningar.

Ulf Berggren, Uppsala

"Konventionella strukturer i sonatsatser av Olof Åhlström"

De metoder som användes för att komponera musik under den senare delen av 1700-talet var till stor del konventionella, och bildade ett system. Svenska, likaväl som kontinentala tonsättare, använde kompositionstekniker som inbegriper standardlösningar rörande val av frasstruktur, harmoniska fortskridningar, melodibildning, osv.

En viktig klass av konventioner är den som styr den strukturella utformningen av musikstycken, i vid mening musikalisk form. Det var vanligt att tonsättare under den senare delen av 1700-talet skrev satser i två eller tre huvudavsnitt. På en lägre nivå kom kadenserna tillsammans med harmoniken att spela en stor roll för en "interpunktiv" indelning i avsnitt, och på lägre nivå tillkom andra struktureringsmedel som exempelvis differentiering med hjälp av rytmiska och melodiska motiv.

I föredraget behandlas förekomster av på denna tid allmänt använda strukturer i sonatsatser för klavér/violin ur opus 1-1 av Olof Åhlström (1756-1835). Särskild uppmärksamhet ägnas olika aspekter på s k interpunktiv form i dessa sonater.

10.00-10.50

Ann-Marie Nilsson, Uppsala

Bernhard Crusells Fantasie öfver Svenska National-Melodier (1836)

Crusell blåsmusik för s k harmonikår - musik för 1800-talets blåsarensembler - har av olika skäl inte beaktats i musikvetenskaplig litteratur.

Ett par år före sin död komponerade Bernhard Crusell för den harmonikår han ledde under sin tid som musikdirektör i Linköping en Fantasie över tre "nationalmelodier": Jämtlandsvisan, Stjärnsången samt Klang min vackra bjällra. En analys av musikstycket i fråga kan leda till slutsatsen att Crusell säkert betraktat "genren" blåsmusik som en viktig del av sin yrkesutövning som komponerande musiken, viktig i lika hög grad som kammarmusik, sånger och övrig orkestermusik. - Fokusering på Fantasien kan också ge aspekter på blåsmusikens situation i Sverige genom tiderna.

Signe Rotter, Kiel

"Wilhelm Stenhammars sjätte stråkkvartett d-moll op. 35. Några analytiska perspektiv"

Jag skriver en analytiskt inriktad doktorsavhandling om Stenhammars stråkkvartetter. Främst är jag intresserad av i Stenhammars hantering av genretraditionen och hans kompositionstekniska utveckling såsom den avspeglas i hans kammarmusik.

Per Olov Broman, Uppsala

"Modernitet, modernism, avantgarde"

Den som arbetar med 1900-talets musik konfronteras snart med komplexiteten i termerna modernitet, modernism och avantgarde. Användningen av dessa begrepp divergerar stort i litteraturen, både i avseende på begreppens innebörde och vad de appliceras på - det kan handla om social förhållanden, relationen konst-samhälle, stil eller estetik. Ett ytterligare problem är att musikhistorieskrivningen över 1900-talet byggt på samma teoretiska fundament och samma värderingsgrunder som varit gällande inom den modernistiska konstmusiken.

Detta ingår som ett delproblem i mitt avhandlingsarbete som behandlar inträdet av en ny musikestetik under det svenska 1920-talet, i och med att en ny generation tonsättare, kritiker och forskare (i första hand Rosenberg, Jeanson, Rabe, Pergament och Broman) börjar göra sig gällande.

Michael Kube, Kiel

"Between biography and music. Allan Pettersson's 14th symphony and the necessity of analysis"

When investigating Allan Pettersson and his compositions it is necessary to reflect the often postulated connection between biography and music. This concerns especially the great symphonic works and the Violin Concerto, in which Pettersson included melodic material of his own "Barfotasånger," composed in 1943-45. It seemes to be simple to interpret them only as a program - like an easy accessible construction to grasp the complicated texture of the works. Apart from the biography and the expressive outer layer of the compositions it ought to be rather necessary to have a look into the score - to analyze the formal structure, the motivic and thematic substance and their interrelations to the song. 10.00-10.50
"Musikalisk folkbildning i Sverige." Boel Lindberg, Lund.

Laila Barkefors, Göteborg

"I slott och folkhemssalong--Knut Brodin i några av folkbildningens rum i svenskt 30-tal"

Knut Brodin (1898-1986), idag bortglömd, var en radikalt annorlunda musikpedagog i trettiotalets Sverige och med breda kulturella intressen. Som en förlängning av hans musikpedagogik kan man se hans underfundiga barnvisor, ofta till text av Lennart Hellsing. Brodin verkade under en intressant brytningstid i svensk nutidshistoria, då borgerligt liberala och konservativa idéer bröts mot en framväxande socialdemokratis drömmar om ett folkhem. Ett konkret uttryck för detta finner man i Anna Lindhagens Borgarrum på Söder i Stockholm, en form av socialdemokratisk salong med folkbildningsverksamhet. Där arrangerade Brodin med sin hustru Dora konsertserier under flera år. Brodin, som var utbildad pianist, bedrev på egen hand också forskning i svensk musikhistoria, både av folklig och av konstmusikkaraktär. Han deltog temperamentsfullt i samhällsdebatten, han verkade som folkbildare snart sagt varje gång han gjorde en konsert eftersom han strävade att förankra den musik han framförde i den miljö där den hörde hemma, han berättade om den tiden, om musiken och om tonsättarna.

Anders Edling, Uppsala

"Frankrike i nordisk musik 1900-1939"

Vid sidan av det välkända tyska inflytandet i det nordiska musikskapandet kom ett franskt inflytande att få en inte betydelse från början av 1900-talet. En del tonsättare hade redan tidigare studerat i Paris, men från början av seklet och fram till 30-talets slut var mer än 40 nordiska tonsättare där. I motsats till det franska inflytandet i nordisk bildkonst har detta ämne aldrig tydliggjorts. Till de viktigaste bland de Parisstuderande tonsättarna hör finnarna Leevi Madetoja och Uuno Klami, svenskarna Gösta Nystroem och Dag Wirén, norrmännen David Monrad Johansen och Alf Hurum samt dansken Knudåge Riisager. Detta är ämnet för den bok som planeras inom projektet "France in Nordic music 1900-1939". Både biografiska och stilistiska aspekter tas upp inom projektet, liksom receptionen av dennya franska musiken i Norden.

David Thyrén, Stockholm

"J S Bachs sviter för luta"

Mitt forskningsarbete kretsar kring J S Bachs sviter för luta, sammanlagt sju stycken (BWV 995-1000, 1006a). Uppsatsen avser att klargöra lutsviternas position i kompositörens produktion, studera sviternas "färd" genom det romantiska 1800-talet, då de "togs upp" av gitarrister och 1900-talets tendenser till tidstrogen reproduktion av äldre musik.

Jag kommer att göra en enklare stilanalys av två preludier (BWV 998 och 999). Stor vikt läggs vid svenska interpreter av sviterna. Intervjuer har gjorts med lutenisten Roland Hogman och gitarristen Göran Sölscher. Jag har även talat med Bachforskaren Hans Epstein samt med Anuns Bäck och Mats Jakobson på tidskriften Gitarr & Luta.

Per Axelsson, Uppsala

"Från fransk pastoral till svensk segerbalett"

Vid slutet av 1600-talet och början av 1700-talet var det franska inflytandet inom den svenska hovkkulturen dominerande, inte minst inom scenkonsten och musiken. Exempelvis lät Karl XII på N. Tession d y:s inrådan engagera en fransk teatertrupp. Som ett arv från den tiden finns en betydande samling av musikalier från "Lully-skolans" tid vid Uppsala universitetsbibliotek. I samlingen utmärker sig särskilt en unik pastoral från 1688, "Le Desespoir de Tirsis" av en tämligen okänd fransman, Jean Desfontaines. Verket har uppmärksammats av bl a Carl-Allan Moberg i en artikel i STM (1925). Till pastoralens handskrivna partitur finns även ett antal instrumentalstämmor. Min forskning har visat att dessa stämmor är de stämmor som under en lång tid ansetts som de förkomna stämmorna till Anders Dübens operabalett från 1701, "Narvabaletten". Det har visat sig att Düben lånat nästan alla av sina instrumentalsatser från Desfontaines pastoral.

Cecilia George, Stockholm

"Valborg Aulin"

Valborg Aulin (1860-1928) var tonsättare, pianist och musiklärarinna. Hon fick sin utbildning vid Konservatoriet i Stockholm, där hon studerade piano för Hilda Thegerström och harmonilära, instrumentation och kontrapunkt för bl a Albert Rubenson, Ludvig Norman och Hermann Behrens. 1885 tilldelades Valborg Aulin Jenny Linds resestipendium, vilket gav henne möjlighet att fortsätta sina studier i utlandet: i Köpenhamn studerade hon under en kortare tid för Niels W Gade för att senare fortsätta via Berlin till Paris och studier för Benjamin Godard, Ernest Guirard och Jules Massenet. Före utlandsvistelsen hade Valborg Aulun samarbetat med sin yngre bror Tor Aulin; hon uppträdde som pianist tillsammans med Aulinska kvartetten och medverkade även i andra kammarmusikaliska sammanhang. Detta samarbete återupptogs efter hemkomsten. Under studietiden i Paris tillkom flera av Valborg Aulins större kompositioner, t ex den första stråkkvartetten i F-dur, orkestersviten Tableux Parisiennes. Procul este, en ballad för orkester, kör och solist, samt den stort anlagda Sonate Serieuse för piano. Valborg Aulins verksamhet kulminerade i hennes två "kompositionsaftnar" 1896 och 1901, kammarmusikonserter som enbart hade hennes egna kompositioner på programmet. Strax därefter flyttade Valborg Aulin till Örebro, till synes helt plötsligt och omotiverat. Det finns inga kompositioner från tiden efter flytten till Örebro 1903, men hon fortsatte sin gärning som pedagog och även som konsertarrangör under resten av sitt liv. Hennes gedigna meriter från huvudstadens kulturvärld blev inträdesbiljetten till Örebrosocieteten.

Biografin baseras fr a på fakta hämtade ur recensioner i dagspress samt arkivmaterial, då ingen omfattande forskning om Valborg Aulin tidigare har företagits. Syftet med biografin är att presentera Valborg Aulins liv och verksamhet. Jag har också i en teoretisk diskussion försökt att fånga hennes position i Stockholms musikliv. Genom att använda kultursociologen Pierre Buordies begrepp "socialt och kulturellt kapital" har jag jämfört hennes position i "det musikaliska fältet" i Stockholm och Örebro och därigenom försökt finna en förklaring till hennes plötsliga flyttning. Uppsatsen innehåller också en verkförteckning och som bilaga finns samtliga artiklar ur dagspress som rör Valborg Aulins verk eller uppträdanden.

Per F. Broman, Göteborg

"'Quasi-philosophy and Adiaphora': Bengt Hambræus's (mis)understanding of Theodor Adorno"

Bengt Hambræus's extensive writings on various topics beginning at end of the 1940s and onwards are well known. Less understood is just how radical some of his concepts were and how much it contrasted the prevailing discourses within the modernist and traditional camps alike. During the 1950s, his views for the most part coincided with the Darmstadt avant-garde's teleological view on the admissibility of musical modernism. Later, however, his belief changed radically, turning into an all-encompassing philosophy of the world of music.

Of particular importance to the shaping of Hambræus's alternative stance was his encounter with Theodor Adorno's philosophy. Hambræus came into direct contact with Adorno during the Ferienkurse in Darmstadt in 1951 but was not impressed. In interviews and in the articles and letters in which Adorno is mentioned, Hambræus is very critical of Adorno and his circle. Drawing from my forthcoming dissertation, Bengt Hambræus's Philosophy of Music, this paper explores Hambræus's interpretation of Adorno's Critical Theory in relation to composers such as Webern, Schoenberg, and Goeyvaerts, and how his (mis)understanding might have affected his aesthetics as a whole.

Johannes Landgren och Paul Peeters, Göteborg

"Förändringsprocesser - presentation av ett orgelforskningsprojekt"

Innehållet blir (preliminärt) som följer:

1. Bakgrund, presentation av GOArt;
2. Presentation av "Förändringsprocesser" - strukturen;
3. Databas - presentation av struktur och beskrivning av erfarenheter från designarbetet;
4. Kortfattad beskrivning av de olika delprojekten. Presentation av avhandlingsmodell för konstnärligt-kreativ forskning (utifrån Sverker Jullanders och undertecknads avhandlingar från 1997);
5. Det holistiska perspektivets nödvändighet för den framtida musikforskningen. Diskussion kring tvärvetenskap och konstnärligt-kreativ forskning - problem och möjligheter.